Insändare om skattefrihet för närståendevårdarnas arvoden

Perjantai 9.10.2009

Åldringsvården är ett aktuellt politiskt tema för tillfället. Vårdens dåliga kvalitet förskräcker i den grad att en känd författare provokativt har föreslagit giftpiller åt de åldringar som inte längre står ut. Denna fruktansvärda tanke kan jag inte ta på allvar – och det var knappast ens meningen – men vårdens problem är desto allvarligare. Alla tycks vara ense med mig om att vårdarna inte ska anklagas för detta, utan att den stora boven är resursbristen.

Jag vill här göra det helt klart att jag anser det vara ren idioti att försöka spara på ett sätt som tvärtom ökar kostnaderna på lite längre sikt – och därför bör t.ex. närståendevårdarnas anslag bibehållas och helst höjas!

En tanke, som kastades fram av publiken vid en paneldebatt som jag nyligen var med om att ordna, är att närståendevårdarnas arvoden borde göras skattefria i likhet med barnbidraget. Om inte en stor del av arvodet skulle försvinna i skatter, kunde det ha en bättre effekt än det har nu. Det vore förstås ändå löjligt lågt, men dock bättre än det är nu. Jag hoppas att både SFP:s och andra partiers riksdagsmän och ministrar skall kunna ta denna tanke till sig och snabbt komma med en ändring av regelverket på denna punkt.

Ett samhälles moraliska kvalitet mäts genom det sätt på vilket det behandlar sina svagaste medlemmar. Nu, om någonsin, bör vi visa vad vi går för.

Karl af Hällström
stadsfullmäktig (SFP)
Borgå

Publicerad i Hufvudstadsbladet 9.10.09